Supermat

Supermat kan ha flera betydelser.

Superladdad med antioxidanter och annat dunder.
Superhållbar
Supersuperunderhållande för otålig ettåring



Granatäpplet förklaras härmed som mångfaldig segrare;

Föräldern kan kontemplativt sitta och plocka ur kärnor. Barnen likaså. Och alla kan frossa i krispiga, saftiga rubin-frön.
Oslagbar vid sitta-länge-tillfällen, som resor, väntrum, söndagsbilaga med kaffe, osv.
Plocka ur och lägg i burk om man skall hemifrån. Så slipper man grenadine-stänk på olämpliga ställen vid urplockningen.

Kärnorna nås lättast genom att skära ett tunt snitt genom skalet, längs ekvatorn så att säga. Bräck lite lätt i skåran så att frukten delar sig. Ett alternativ är nu att knacka med träslev på baksidan så faller frön ut. Ett annat är att bryta mindre bitar av halvorna och plocka manuellt. Mellanväggar och hinnor är beska och inget man vill ha i munnen. Kärnorna däremot skimrar som ädelstenar och är uppfriskande och läskande.



Matsaga: För länge länge sedan, i antikens Grekland brukade man plantera ett granatäppelträd på fallna hjältars gravar. Granatäpplet var en symbol för fruktsamhet eftersom de hade så många frön, och det planterades för att hjältarnas släkt skulle bli stor och talrik.

Druvor en masse

Samma samma, men annorlunda

röda druvor, gröna druvor (med och utan kärnor)
druvjuice
svarta russin
gröna russin
sultana russin
gula jätterussin
balsamvinäger
vin

Pröva och jämför.
Hur smakar de olika russinen. Några är syrligare andra är söta.
Druvjuice blir vin om det får stå och jäsa. Och om det får stå ännu längre blir det vinäger.
Vinet kan barnen lukta på och föräldrarna dricka om de vill.

Matsaga: Kanske var det ett misslyckande som gjorde att man upptäckte balsamvinäger. Att man tänkte göra vin och glömde bort det. Balsamvinäger görs precis som vin på druvmust, pressad druvsaft. Men den kokas först litegrann för att bli mer koncentrerad och sen lagras den mycket mycket längre. Musten hälls i trätunnor där den avdunstar och blir ännu mer koncentrerad. Vissa lagras så länge som 25 år och mer. Då är musten så uttorkad så den är trögflytande och söt som sirap. Det som från början var nätan 8 hinkar (75 liter) har nu blivit bara en liten kanna (1 liter) Och kostar nästan lika mycket som guld.

Ost-baluns

Ostavsmakning

"Mmm, den var ganska god.
Den smakar gott starkt på tungan." femåring om extralagrad präst
"Jag älskar den här" treåringen om baskisk lagrad fårost
"Kan jag få prova den som är orange?" femåring om langres
"Jag tycker mest om kanterna." treåring om manchego
"Dom här kanterna var inte så goda." femåring om övermogen brie de meaux
"Där är snö-osten!" treåring om parmesan (som snöar över pastan hemma)

Ostdiskar är godispåsar och utflyktsmål i ett.
Alla tycker om att få vara med och fatta beslut. Och att medvetet provsmaka skärper smaklökar och intresse.
Stanna upp vid ostdisken nästa gång och ha gemensam avsmakning. Välj tillsammans ut några ostar som fallit på läppen.

Matsaga: För länge sedan hade man varken kylskåp eller jättestora ko-flockar. Kanske hade man ett tiotal kor som gick fridfullt och betade på sluttningarna. Och mjölkades morgon och kväll. I Jura i Frankrike gör man en speciell ost som kallas Morbier. Morgonmjölken ystades till ost och fylldes sen på med ett till lager efter kvällsmjölkningen. För att skydda morgon-mjölkningens ost från smuts och bakterier strödde man ett lager svart aska över ostmassan i väntan på kvällsmjölken. Idag behövs det egentligen inte men man har behållit samma utseende på Morbieren. Därför har osten ett svart streck i mitten, mellan morgon och kvällsmjölk.

Pippipasta

Pippi klipper av pastan med sax.
Både praktiskt och kreativt.
Pippi Långstrump heter Pippi tât dai på vietnamesiska.


Matsaga:Ris är ett sorts gräs som tycker om att växa där det är riktigt blött. Så blött så att om man gick dä rmed stövlar så skulle stövlarna kippa ordentligt i marken. Riset skördas sen och torkas. Risnudlar gör man genom att mala ris till mjöl. Mjölet blandas med vatten till en deg som kavlas ut och skärs i strimlor som därefter torkas.

Recept: Phô

En bit högrev, ca 1kg (leta ekokött och gärna fint marmorerad)
6 st stjärnanis
1 kanelstång
2 morötter
2 gula lökar
koka länge och stillsamt ca tre timmar, tills köttet är fullständigt mört.
Lyft ur köttet, låt svalna och skär i munsbitskivor
Sila av buljongen.
Salta den med fisksås efter smak, syra med några klyftor lime.
Koka, ett paket ca 200gr, halvsmala risnudlar mjuka och skölj av i kallt vatten.

I skålar på bordet läggs:
färska munggroddar
hackad purjo/vårlök/scharlottenlök (lök efter säsong och smak)
örtknippen; färsk koriander, holy basil, gräslök
ovietnamesiska tillägg: röd paprika, gurkstavar, vitkålsstrimlor, morotslantar
Den varma buljongen hälls upp i tallrikar och sen kompletterar var och en med nudlar, kött, grönsaker efter tycke och smak. Örterna klipps över av var och en. Risnudlarna kan, precis som spagetti, också klippas av upptäckte vi.



Femåringen skötte den första kvartens noggranna skummande av köttkoket.
En slev med långt skaft och en tunga i mungipan.
Sen skar de gemensamt gurka, paprika, vitkål och morot. Som också skalats, efter handgemäng om vem som skulle ha den svarta skalaren från Ikea.
Treåringen tog vattentjänst och sköljde groddarna och örterna och spolade nudlarna efter kok. Ettåringen hjälpte till att släppa i stjärnanisen inför koket. Och sen också kokgrönsakerna, som skvättade litegrann till stor förtjusning.


Omdöme: Treringen tyckte om allt utom örterna. Munggroddarna tuggades koncentrerat och knaprigheten kommenterades flera gånger. Däremot var nudlarna svårmanövrerade och enklast blev det att äta dem sist, klippta i småbitar. Femåringen gladdes åt alla grönsakerna och köttbitarna. Morötterna var extra goda idag eftersom hon skär dem på ett speciellt sätt tydligen. Buljongen ratades helt, liksom örterna. Ettåringen tittade först storögt på syskonen som klippte av risnudlar under hakan. Sen förbannade hon oss för att hon inte fick ha en sax. Sen åt hon lite skurna risnudlar och kött och morot från köttkoket.

venga venga

Selekterade tapas / trött akutmiddag ut skafferiet

Nypressad toskansk olivolja / olja
Stenugnsgräddat surdegbröd / brödrester
Queneller a l'homard / burkfiskbullar i hummersås
Kalamataoliver / oliver på burk
Selekterade ostar / prästost i stavar
Garbanzos i citronett / kikärtor med olja och citron
Salade Nicoise /tonfisk, ägg och frysta gröna bönor
Gul paprika i bitar/grönsaksrester
Avocado i klyftor/se ovan

Matsaga: Olivträdet är ett träd som kan växa i flera hundra år, bland till och med tusen. I antikens Grekland var olivträden heliga och att hugga ner ett olivträd var något man aldrig skulle få för sig. Dess frukter är oliverna, där de gröna är de omogna som sen blir svarta när de mognat. Plockar man en oliv direkt från trädet och smakar på den är det beskt och obehagligt. Innan man äter dem antingen förvälls de (gröna) eller läggs in i saltvatten (svarta). Då är de en helt annan femma.



Recept: Ta dig ur en stundande kollektiv kraftkollaps genom att snabbt plocka fram det ätbara du hittar i skåp och kyl. Ägna ingen kraft åt att försöka synka det. Det enda undantagna hänsynen är att stå pall för sockersuget. Ställ fram i skålar vartefter det läggs upp. Femåringen lyckades micra frysta gröna bönor och öppna en fiskbullsburk innan orken tröt. Treåringen räckte till paprikaskärande och äggskalande. Ettåringen fick sitta i sele på ryggen tuggandes på en brödkant. Mamman tänkte att hon skulle vilja vara i ett annat liv för en stund. Kanske i en stor hotellsvit. Med roomservice och några utvalda tidskrifter.
Men det gick över sen.



Omdöme: "Kan jag få ha en egen oljeflaska som är bara min?" - femåringen som åt sin tredje bottenskyla med olivolja med bröddopp. Äggbitarna ur salladen, paprikan och majoriteten av fiskbullarna togs även om hand om. Treåringen åt de resterande fiskbullarna, en sjö av olja och bröd, lite kikärtor och konstaterade att han "inte älskar avocado" - läs inte tycker om avocado. Ettåringen hade gärna ätit fler än sin styvmoderligt tilldelade fiskbulle. Men kompenserade med ost, ett par oliver och några kikärtor. Resten av kikärtorna ploppades under stolen. Föräldrarna åt resten och tänkte sen att de kanske skulel överleva till kvällen trots allt.
Senare på kvällen, tre sovande barn senare, tänkte de som vanligt på hur mycket de älskade barnen och hur underbart det är att leva i familj.

Älskade gris

- Jag älskar tvål!
förkunnade treåringen strålande.

Vissa bokstavskombinationer är svårare än andra. Sv blir tv hemma hos oss ibland.
Det som gladde hans mun var en knaprig, långrostad smal svålbit från middagens rimmade bit fläsk.

Matsaga: I Sverige berättade man för länge sen om gudar och hjältar och deras äventyr. Gudarna bodde i asgård. Starkast av dem alla var Tor. Utrustad med sin hammare åkte han i vagn efter två bockar. Deras galopp skapade åskan i människornas värld och hammarens slag skickade blixtar. Gudarna åt ofta fläskkött. De hade sin makalösa gris Särimner. Det var en förtrollad gris som slaktades på kvällen och åts upp för att sedan bli som ny och levande nästa morgon. Skandinaviens gristradition håller i sig än i våra dagar, julskinkan bland annat.

Recept: Tag en rimmad bit sidfläsk.
Snitta svålen i halvcentimeters tjocka ränder.
Lägg biten helt sonika i en ugnsform och kör den i ugnen länge.
Först ca 20 min i 225 grader, sänk till 175 och stek ytterligare någon timme.
Fläsket är genomstekt efter knapp timme, poängen med att fortsätta steka är den fantastiska svålen. Den skall bli gyllenbrun och jätteknaprig.
Servera det möra uberknapriga fläsket uppskivat med exempelvis rostade rotsaker eller en frisk sallad.
När man ugnsbakar rotsaker är det en fin uppgradering att sprätta över en tesked eller två hela fänkålsfrön som får rosta med. Är fantastiskt till fläsk som extra bonus.

Ettåringen plockade noggrant ur alla pennorna ur pennlådan. De två andra skalade potatisar, morot och palsternackor. Sen sprinklade femåringen olja och fänkålsfrön över grönsakerna som gick in sista halvtimmen med fläsket. Treåringen gick över till att putsa alla köksskåp och golvtiljor med fuktad microfibertrasa. Femåringen frågade istället upprepade gånger när maten var färdig.

Omdöme: Svålen var som sagt en allmän hit. För ettåringen blev det mer som en klubba men alla andra slog om bitarna. Palsternacka är det inget av barnen som äter. Trots att fadern försökte verka övertygande och prata om att den smakade nästan kola. Potatis och morot är däremot alltid säkra kort. Mamman, pappan och ettåringen är senapsfreak, så de hade dessutom en senapsvinägrett till.

Får får får?

Dagens råd:
Låt inte ettåringen promenera runt med en vitlök i huset.
Det ger en stunds frid, du slipper kampen med att ta den ur händerna, men chansen är stor att det planteras vitlöksklyftor både mellan soffkuddarna och bakom cd-skivorna.

Samma mjölk, olika ostar.

Fåret är ett förunderligt djur.
Varmaste tröjorna kan man sticka av ullen,
köttet är som inget annat
och mjölken står bakom de allra godaste ostar.

Matsaga: En herde vaktade sin fårflock långt söderut i Frankrike.
Som vanligt hade han sin matsäck med sig. Ost, en bit bröd och några aprikoser. Han hade vandrat länge och det började bli varmt. När han kom fram till en sval grotta satta han sig där för att äta sin lunch. Men han orkade inte all mat utan lämnade sitt lilla knyte där för att komma tillbaka på hemvägen och ta den med sig.
Men varmt var det och herden glömde alldeles bort sitt lilla ostpaket. Inte förrän tre månader senare när han passerade samma grotta kom han ihåg sin mat! Osten var nu alldeles grön av mögel. Men herden var hungrig och smakade en liten bit iallafall. Så god ost hade han aldrig smakat. Och från den dagen så låter man en massa ostar ligga i de speciella grottorna i södra frankrike för att få sitt unika mögel och härliga smak.

Recept:
Alla vet hur de gör en grekisk sallad. Och ingen gör den på samma sätt.
Vi har hittat vägen till lyckan med vitkål.
Tomater, gurka, rödlök, vitkål, grön paprika.
Höjda ögonbryn är jag van vid, precis som det nöjda hummandet efter att ha smakat. Salladen blir matigare, knaprigare och fullspäckad av antioxidanter. Och så skall man vara noggrann med syran och sältan som vanligt. Ta dig modigt an vinägern och stå på med saltet.
Vår salladsbas fick idag agera sällskap åt en fårskock ostar.

Halloumi - stekt, gyllenbrun, salt och gnisslig.

Grekisk feta - mjuk, friskt syrlig och smakrik.

Ossau iraty - fransk hårdost, lagrad och nötig

Till dessert löpte vi linan ut och spisade Roquefort och fikonmarmelad.

Femåringen skar noggrant upp Halloumi skivor och vakade över dem i pannan. Treåringens händer gladde sig åt mosningen av fetan över salladen. An någon outgrundlig anledning har femåringen en stor vurm för ostkanter. Mamman har bearbetat egen motvilja och tänkte på annat när det knaprades skalkar. Paprikor skars freestyle av tre barn. Ettåring bet nog förresten mest.

Omdöme: Ostarna slukas av allihop. (Femåringen får törst 02.00 men somnar om efter ett drygt glas vatten.) Salladen knapras glatt av både fem och treåring. Ettåringen har inte hittat melodin med vitkålens långa, svårmanövrerade slanor. Tomater och gurka är däremot lättare. Roqueforten fick föräldrarna som fick äta själva.

Bönhyllning

Berikande baljväxter -
Svarta bönor är vi svagast för
kidneybönor är knaprigast och
mungbönor äter man många.

Barn och baljväxter är inte bara allitteration.
Hos oss är det även en trygg kompanjon i snabba lägen. Formen är som skapt för små oprecisa barnfingrar. Konsistensen erbjuder inga otrevligheter för oprövade gommar och tandlösa käkar. Vår stundtals grönsaksratande femåring tvekar sällan inför en syrlig sallad med kidneybönor eller tonfisk parad med svarta bönor. Klimatsmart, kostnadseffektiv och mångfaldig.

Matsaga om kroppsliga bönor. Från andra sidan jordklotet, Kina, kom urspungligen de ljusa bönorna med svart fläck. Som ett litet öga tänkte någon och sen dess kallas de "Black eye peas" eller svartöga böna. De är milda i smaken och mjuka i skalet. Större, färggrannare och fastare är kidneybönorna. De har fått namnet efter formen som liknar vår njure. De är robusta och tål att röras i grytor utan att mosas sönder. Chili con carne, som betyder chili med kött, har oftast kidneybönor i sig.

Recept: Syrlig bönsallad
1 burk bönor av valfri sort (bra beslut att fattas av deltagande barn)
sherryvinäger (kan ersättas av rödvins men sherryvarianten är strået vassare)
neutral olja
hackad rödlök (för att rödlök är lite mildare, men annars schalotten, silver eller gul)
grovhackade tomater
salt
chili för den som vill

Barnhänder tömmer den öppnade burken och sköjer innehållet i ett durkslag. Femåringen fixar tomaterna samtidigt som treåringen ögonmåttar olja till dressing. Hans iver i vispningen ger ettåringen lite vinägrett-lugg. Det gjorde den mindre statisk.

Snåla inte på syran.
Om man lite bryskt får sammanfatta sallader som är ute och går så är det; undersaltat med för klen syra. Baljväxter behöver en sparringpartner med frisk syra som får balansera deras dovhet.

Omdöme: Hela trion äter så att föräldrarna kan luta sig tillbaka, lugna i fiber och nyttighetshjärtat. Bönorna är dessutom så god underhållning för ettåringen så hon glömmer bort att kliva upp på bordet och gunga på lampan ett dussin gånger.

Rötter och nötter

Mat tillsammans skall innehålla:
lagom bra blodsocker
kuvningsbara grönsaker
och mindre kniv.

En treåring är en god kollega. Purjolöken blir omhändertagen medan jag styckar kycklingen. Cashewnötterna kan småätas under tiden. Femåringen bygger pussel med morot som färdkost. Ingefära luktar både starkt och gott prövar vi tillsammans. Ettåringen har fyndat i kylskåpsdörren och visar med ett uttrycksfullt ansikte att vitlöken är potent.

Dagens saga: För länge, länge sen, flera tusen år sedan, använde man ingefära som medicin. Både förkylning, värkande leder och illamående tyckte man blev bättre av den lilla brungrå ingefäran som växer i jorden. Idag äter vi den mest som mat, men fortfarande är det vanligt att bli tipsad om att tugga på ingefära om man blir åksjuk i bilen.

Dagens recept: Kyckling med cashewnötter och ingefära

kyckling filé (gärna lårfilé som jag tycker är saftigast)
gröna grönsaker som finns tillhands: haricots vert, purjolök, stjälkselleri
riven ingefära
fisksås
vitlök
chili efter smak
cashewnötter (orostade som steks i pannan eller rostade som strösslas över till servering)

Strimla grönsaker, skär kyckling i bitar, skala och riv ingefäran. Fräs kycklingen på värme så att det blir ystert. Femåringen övervakar med stekspade. Lägg i grönsakerna när den nästan är färdig. Och nötterna om de är orostade. Stek ytterligare fem minuter och tillsätt vitlök och ingefära. En treåring rattar vitlökspressar med bravur. Till sist smakar man av med fisksås för fyllig sälta. De rostade cashewnötterna strösslas över nu.
Ris är bra till. Om man har hund är det ännu lättare. Eller om man kan äta utomhus så kan ettåringen pynta gräsmattan med ris. Istället för som idag våra strumpor.

Omdöme:Femåringen älskar cashewnötter och tycker ok om kycklingen, men mest om ris med smält smör. Treåringen äter glatt tutto. Ettåringen utforskar hur många små ringar en purjopeng kan delas i och verkar uppskatta de övriga små docktuggorna hon stoppar i sig.