I denna nutid är det mera rumphalkande, avbrytande, syskonbråkande, jagtyckerinteom-ande och springibenigt.
Å andra sidan lyser undantagen desto kraftfullare.
En hel klan samlades runt bordet och kronärtskockorna.
Blad gnagdes och smördoppades.
Matkomplimanger utdelades.
Veteöl hann drickas.
Vuxenmeningar avslutas.
Tänk att en tistelväxt kan bidra med något så angenämt.
Recept: Kronärtskockor
Kronärtskockor, 1/pers
kokas i saltat vatten (citronen, som ofta föreslås koka med för att behålla grönfärgen bättre, har vi utrangerat eftersom vi inte tycker den gör någon skillnad) tills dess att bladen går lätt att lossa från blomman/skockan.
Servera med rumstempererat smör smaksatt med lite citronsaft och denna potenta sardellvariant.
Ligg sen och läs saga för barnen och tänk på hur otroligt fina de är egentligen. Och hur härligt det är att äta mat tillsammans med dem. Alltid.
Matsaga:
Kronärtskockan är en tisteläxt och själva skockan är den stora outslagna blomknoppen. Växten blir 1,5-2meter hög och är en tvåårig växt som blommar först andra året. Tillägg:Om de inte planteras tidigt redan i jan/feb, då kan man få lyckan att skörda redan samma år. Det finns ett flertal olika arter, några är klotrunda andra är smala och avlånga och färgerna varierar från gröngrått till violett.
De skockor jag satte från frö förra året fick knoppar redan första året. Och växten är fler än tvåårig om den bara klarar vintrarna. En pampig växt.
SvaraRaderaKul!
SvaraRaderaJag minns faktiskt att kronärtskocksätande var väldigt gott och spännande när man var liten. Och det gäller fortfarande.
Även jag har odlat fina kronärtskockor på en säsong. Man sätter fröna tidigt, redan i januari/februari. Sedan gäller det att ha tillräckligt med ljus och plats för att dra upp plantorna. Inte förrän frostrisken är helt över kan de planteras ut. Varje planta behöver nästan en kvadratmeter god jord. Egna skockor är fantastiskt, men med tanke på allt jobb känns köpta eller självplockade otroligt prisvärt!
Hälsar fröken Dill
Sedär K, då bör det vara gott hopp med tankepå de milda vintrarna vi ser.
SvaraRaderaFrk Dill och K, jag är mäkta imponerad av er odlingsflit. Och inser att det kommer att handla om köpta/annanstansplockade för oss i framtiden också. De hemodlade skulle förmodligen börja kännas antingen som husdjur eller som halvgudar efter så mycket möda. Så jag skulle antagligen aldrig hitta ett tillfälle fint nog att skörda dem!
Det kanske kan vara något för pensionen? Det är egentligen inte alls så bökigt, och skörda gör man när de är mogna, det är då som det högtidliga tillfället infinner sig.
SvaraRaderaDet finns inlagda kronärtshjärtan, tror att de är zeta, hur goda som helst. Hacka en eller två och tjuvät inte ett tredje, blanda i köttbullssmet och stek varsamt.
SvaraRaderaNi kunde prova att odla nåt litet. Problem som infinner sig kan vara som det hemma hos syskonet. Växt vattnades ihjäl för det var dagens grej. Vattna? Nej, inte idag.
Ska självplocka majs nu i helgen. Det är mycket enkelt att plocka på tok för mycket majs.
K, pensionen låter som en god plan. Alternativt när den lilla gården blir verklighet och en kollektiv såfest, så får skockskogen stå till sig i godan ro och sen skördas till rungande galej.
SvaraRaderaJessika, det där med vattning är outröttligt. Hos oss har vi väldränerade såbäddar, och framförallt törstiga bladodlingar!
Jag odlar på balkongen. Numera koncentrerar jag mig på blommor just för att det är ett elände att vattna grönsaker i krukor och se till att de får tillräckligt med vatten.
SvaraRadera