Om någon halkar in här och tänker att jesus, här verkar de ha dött, ingen som skriver alls.
Då kan man hitta hit istället Talldungens gårdshotell. Det är där vi håller till och lagar mat nuförtiden!
måndag 4 mars 2013
torsdag 27 maj 2010
Fågel, fisk och grymtande grisar
Det blev vår tillslut. Och det kom gräslök tillslut.
Och det gjorde inte längre något att allas påklädningsork tagit slut.
I samma veva blev också pappan finslaktare. Med Skebo kött som daglig angöring fick familjen en köttgräddfil. Och tvååringen kunde sitta halvnaken i gräset och slicka tallriken från köttsaft. Eller i soffan.
Men trots det bästa grisköttet i världen finns det alltid plats för lite matjes.
Den bästa är den som köpes i kiloshink från Klädesholmen.
En vit hink med en röd vågliknande dekor. Precis lagom fast, inte för stingslig i smaken och generöst att ta av.
Dessutom till oslagbart pris i jämförelse med små ledsna konserver.
Recept:
Matjesomelett
Så många ägg som omelettandan bjuder (möjligen med lite grädde om seden är sådan)
En matjesfilé per person
Ett par matskedar gräddfil per person
Gärna lite nyklippt gräslök
Salt & peppar
Smör att steka i
Barn är alltid entusiastiska äggknäckare.
Lägg till mafiosohandlaget så är alla nöjda och skalfria.
Lättvispa ägg (med någon matsked grädde/ägg) och salt & peppar
Stek till krämig konsistens i mycket smör. (Det brynta smöret är nämligen ljuvligt till matjesen.)
Skär matjesfiléerna i sneda munsbitar och strö över omeletten
Klicka över gräddfil och klippt gräslök
Ät och strö floskler om hur gott det är.
Det är dock valfritt att slicka tallriken.
Matsaga:
Matjes är numera ursvenskt. Men ursprunget kommer från Nederländerna.
Det holländska ordet "maatjesharing" betyder ungefär jungfrusill, vilket innebär sill som inte hunnit bli könsmogen. När den unga sillen fångats läggs den i tunna och lagras ända upp till ett år. Kryddningen är bland annat kanel, kryddpeppar, nejlika och sandelträ.
Och det gjorde inte längre något att allas påklädningsork tagit slut.
I samma veva blev också pappan finslaktare. Med Skebo kött som daglig angöring fick familjen en köttgräddfil. Och tvååringen kunde sitta halvnaken i gräset och slicka tallriken från köttsaft. Eller i soffan.
Men trots det bästa grisköttet i världen finns det alltid plats för lite matjes.
Den bästa är den som köpes i kiloshink från Klädesholmen.
En vit hink med en röd vågliknande dekor. Precis lagom fast, inte för stingslig i smaken och generöst att ta av.
Dessutom till oslagbart pris i jämförelse med små ledsna konserver.
Recept:
Matjesomelett
Så många ägg som omelettandan bjuder (möjligen med lite grädde om seden är sådan)
En matjesfilé per person
Ett par matskedar gräddfil per person
Gärna lite nyklippt gräslök
Salt & peppar
Smör att steka i
Barn är alltid entusiastiska äggknäckare.
Lägg till mafiosohandlaget så är alla nöjda och skalfria.
Lättvispa ägg (med någon matsked grädde/ägg) och salt & peppar
Stek till krämig konsistens i mycket smör. (Det brynta smöret är nämligen ljuvligt till matjesen.)
Skär matjesfiléerna i sneda munsbitar och strö över omeletten
Klicka över gräddfil och klippt gräslök
Ät och strö floskler om hur gott det är.
Det är dock valfritt att slicka tallriken.
Matsaga:
Matjes är numera ursvenskt. Men ursprunget kommer från Nederländerna.
Det holländska ordet "maatjesharing" betyder ungefär jungfrusill, vilket innebär sill som inte hunnit bli könsmogen. När den unga sillen fångats läggs den i tunna och lagras ända upp till ett år. Kryddningen är bland annat kanel, kryddpeppar, nejlika och sandelträ.
söndag 7 februari 2010
De små tingens djävul
Lite förvirring kan uppstå när nu ettåringen, treåringen och snart femåringen är ett minne blott.
Tvåringen, fyraåringen och snart sexåringen gör nu entré.
Det finns även andra förvirringar i familjen.
Vilka de är är det ingen som vet på förhand, och inte alltid mitt upp i dem heller.
Utom tvååringen.
Skeden i yoghurten istället för bredvid tallriken,
hjälp att plocka fram strumpor,
inte hjälp att plocka fram strumpor,
plocka fram fel strumpor,
fel tröja på dockan,
fel tröja på tvååringen,
hjälpa att öppna dörren till micron,
titta åt något håll,
inte titta tillräckligt snabbt åt något håll,
plötsligt exploderar det.
En tvååring rymmer stora ytterligheter.
Då är lugnande, trygg mat som potatisgratäng bra terapi för föräldrarna.
Recept:
800 gr mjölig potatis (8-10st)
2dl mjölk
2dl grädde
1dl riven lagrad ost
2 vitlöksklyftor finhackade
1 tsk salt
några drag vitpeppar
2-3 hyvlingar smör
Skala och skiva potatisen. (En tvåring och en hushållskniv håller sig sysselsatta ganska länge med att dela potatisskal i mindre bitar, efter instruktioner.)
Blanda med gräddmjölk, vitlök och kryddor. Om tiden känns knapp kan det nu kokas upp 5-6 minuter i kastrull och sedan blandas med ost i form. Annars direkt i formen med ost. Platta till ytan och hyvla över ett par hyvlingar smör på toppen.
Gratinera i ugn 50 min utan uppkok, 30 med. Den ska få fin färg på ytan och fortfarande lite krämig inuti.
(Gör gärna dubbel mängd på en gång, en tvååring kommer behöva vinterkläder även nästa dag till exempel.)
Tvåringen, fyraåringen och snart sexåringen gör nu entré.
Det finns även andra förvirringar i familjen.
Vilka de är är det ingen som vet på förhand, och inte alltid mitt upp i dem heller.
Utom tvååringen.
Skeden i yoghurten istället för bredvid tallriken,
hjälp att plocka fram strumpor,
inte hjälp att plocka fram strumpor,
plocka fram fel strumpor,
fel tröja på dockan,
fel tröja på tvååringen,
hjälpa att öppna dörren till micron,
titta åt något håll,
inte titta tillräckligt snabbt åt något håll,
plötsligt exploderar det.
En tvååring rymmer stora ytterligheter.
Då är lugnande, trygg mat som potatisgratäng bra terapi för föräldrarna.
Recept:
800 gr mjölig potatis (8-10st)
2dl mjölk
2dl grädde
1dl riven lagrad ost
2 vitlöksklyftor finhackade
1 tsk salt
några drag vitpeppar
2-3 hyvlingar smör
Skala och skiva potatisen. (En tvåring och en hushållskniv håller sig sysselsatta ganska länge med att dela potatisskal i mindre bitar, efter instruktioner.)
Blanda med gräddmjölk, vitlök och kryddor. Om tiden känns knapp kan det nu kokas upp 5-6 minuter i kastrull och sedan blandas med ost i form. Annars direkt i formen med ost. Platta till ytan och hyvla över ett par hyvlingar smör på toppen.
Gratinera i ugn 50 min utan uppkok, 30 med. Den ska få fin färg på ytan och fortfarande lite krämig inuti.
(Gör gärna dubbel mängd på en gång, en tvååring kommer behöva vinterkläder även nästa dag till exempel.)
söndag 17 januari 2010
Vaniljvurm
Puder ute, puder inne, sol i hjärta, sol i sinne.
Organic Vanilla
Familjen fick hem ett 10-pack långa Tahiti-stänger och ett tjog välväxta Bourbon-dito samt ett halvt hekto vaniljpulver av svartaste sort. Med porto blev det totalt $32. Allt behändigt kuvertlevererat.
Och för första gången finns inte ett spår av mammans tidigare vaniljvånda.
Som att nästan aldrig hitta rätt tillfälle att använda den där dyrbara döda orkidéen i sitt glasrör. Tillslut var det nog bara ett besök av Gael García Bernal som skulle kunna motivera vaniljstånganvändning.
Och han kommer ju inte så ofta.
Mitt i alltihop stod familjens bröllopsgåva. En glassmaskin från Italien som täcker köksbänkens tredjedel. Och längtade efter att veva svartprickiga glassmeter och inte så mycket hallonsorbet.
Nu är det annan klang i glassklockan. Och även Rute-bullarna når nya höjder med vaniljsotig smör-remons. Gael García's besöksfrekvens återstår dock att jobba på.
Matsaga:
Vaniljrankan är en lianartad orkidé som slingrar sig runt värdträd, stolpar eller annat högt att klättra på. Själva vaniljstången är blommans frukt och den enda frukten från en orkidé. En blomma ger en frukt. Frukten plockas grön och omogen, "svettas" i fuktig ugn någon vecka och torkas sen, oftast i solen. Två vanliga sorter vanilj är Tahiti-vanilj (Vanilla tahitiensis) och Bourbon-vanilj (Vanilla planifolia). Bourbonvarianten har högre halt vanillin som ger vaniljsmaken. Och smaken dröjer sig kvar längre. Tahiti-vaniljen beskrivs ofta som fruktig och blommig och mer omedelbar i smaken istället.
Organic Vanilla
Familjen fick hem ett 10-pack långa Tahiti-stänger och ett tjog välväxta Bourbon-dito samt ett halvt hekto vaniljpulver av svartaste sort. Med porto blev det totalt $32. Allt behändigt kuvertlevererat.
Och för första gången finns inte ett spår av mammans tidigare vaniljvånda.
Som att nästan aldrig hitta rätt tillfälle att använda den där dyrbara döda orkidéen i sitt glasrör. Tillslut var det nog bara ett besök av Gael García Bernal som skulle kunna motivera vaniljstånganvändning.
Och han kommer ju inte så ofta.
Mitt i alltihop stod familjens bröllopsgåva. En glassmaskin från Italien som täcker köksbänkens tredjedel. Och längtade efter att veva svartprickiga glassmeter och inte så mycket hallonsorbet.
Nu är det annan klang i glassklockan. Och även Rute-bullarna når nya höjder med vaniljsotig smör-remons. Gael García's besöksfrekvens återstår dock att jobba på.
Matsaga:
Vaniljrankan är en lianartad orkidé som slingrar sig runt värdträd, stolpar eller annat högt att klättra på. Själva vaniljstången är blommans frukt och den enda frukten från en orkidé. En blomma ger en frukt. Frukten plockas grön och omogen, "svettas" i fuktig ugn någon vecka och torkas sen, oftast i solen. Två vanliga sorter vanilj är Tahiti-vanilj (Vanilla tahitiensis) och Bourbon-vanilj (Vanilla planifolia). Bourbonvarianten har högre halt vanillin som ger vaniljsmaken. Och smaken dröjer sig kvar längre. Tahiti-vaniljen beskrivs ofta som fruktig och blommig och mer omedelbar i smaken istället.
onsdag 9 december 2009
Gubbig potatis
Pepparkaksbakets glans ligger i degätandet tycker samtliga i familjen.
Visst kan ett fristilat hus få utskäras, men doserna mjölbegränsing, tålamod, finpill och kavelteknik som krävs för kakorna talar till förstadiets fördel.
Kylskåpskall och kryddstinn är pepparkaksdegen decembers bästa sagomysgodis.
Formarna däremot förgyller till exempel slentrian-potatisochkorv vilken dag som helst.
Mamman skar halvcentimeter skivor längs med större potatisar.
Tre och femåringen teambuildade och tryckte med samlade krafter.
Smågubbar, stjärnor, halva grisar och benlösa älgar.
Only the sky, or the potato-size, is the limit.
När det var falukorvens tur räckte egna krafter och samförståndet var slut.
Smågubbar var hårdvaluta och stjärnan oönskad.
Ettåringen löste konflikterna genom att i ett osynligt ögonblick hänga upp gubben i krukväxten i fönstret. Då kunde femåringen koppla av och övergå till att steka korvmän. Treåringen hyvlade smör och pressade vitlök över potatissamhället och stog med allvarlig min och vaktade det i ugnen.
Modern tog sitt gröna ansvar och såg till att de rafflande tillbehören, gurk- och morotsstavar, paprikabitar och vitkålssallad också dukades fram.
tisdag 8 december 2009
Gul jul
Nej familjen har inte emigrerat, bara gått i höstdvala.
Men nu närmar sig vintersolstånd och det finns hopp om bot och bättring.
En vit jul finns det nästan inga förhoppningar om.
Tack och lov att vi hittat vägen till att bemästra saffransdegen så det blir en solgul högtid iallafall.
Brödmartin är nybliven flerbarnsförälder. Och tack vare honom och Rute-bageriet är den här familjen nyblivna lussekatts hjältar.
Kesella, dubbla jäsmedel, vit sirap och noak och hans moster.
Saffransdegen har aldrig nått oanade höjder, ambitionerna till trots. Men det är ett minne blott. Tre försök senare för mamman hejda sig för att inte börja prata deg med systemetkassören och en del andra mindre hugade.
Martins recept hittar ni här. Det är Rutebageriets bullrecept. Som galant modifieras med saffran för evig lycka. (Om än en dyrare sådan den här säsongen.)
Tricket, och det är simpelt, tro inget annat, är FÖRDEG.
Och som bonus mår degen förträffligt av att ta en tur i kylskåpet i väntan på ivriga bakhänder. Då är den dessutom tempurmadrasskonsistensig och lättkavlad utan att kladda.
(Delar ar av receptet klipps in (hoppas det är ok med Brödgurun) för att understryka att det inte är några rådjursklövar, alpblommor eller annat magiskt som krånglar till det. Dock bytes kardemumman mot 1 gr saffran och ta det piano med mjölet andra rundan. Det går åt mindre än i receptet är vår empiri. Men läs det på plats för utmärkt beskrivning)
Fördeg
250 g vatten
250 g mjölk
50 g jäst
500 g mjöl
250 g vatten
250 g mjölk
50 g jäst
500 g mjöl
blandas och jäses 1 timme
Deg
500 g vetemjöl (här gick det åt lite mindre för oss alla gångerna, kanske ca 400gr)
8 g salt
(12 g kardemumma) denna bytes ut mot 1g saffran
200 g smör
200 g socker
500 g vetemjöl (här gick det åt lite mindre för oss alla gångerna, kanske ca 400gr)
8 g salt
(12 g kardemumma) denna bytes ut mot 1g saffran
200 g smör
200 g socker
knådas och jäses 1 timme på bänken alternativt i kyl tills saffransandan faller på det närmsta dygnet.
En omgång kavlades ut och breddes med smör/socker/mandelmassa till snäckor galore.
En andra rullades, russinades och skapades.
Båda omgångarna provsmakades ordentligt.
Men det var bara ettåringen som spottade ut igen. Noggrant på plåten dessutom.
Mamman lyfte bort de utspottade kreationerna i smyg.
Saffransbullarna blir suveränt luftiga, saftiga och vackra. Svettigt bra helt enkelt.
Nästan så bra att snickarna som arbetar på utbyggnad av det lilla egnahemsdockhuset glömde bort att skicka faktura. Tyvärr bara nästan.
Femåringen och treåringen däremot de glömde hela världen förutom degkonsten för en stund.
Matsaga:
Det röda små trådarna eller skruffset som färgar hela degen gul kommer från en krokusblomma. Det är blommans märken som försiktigt plockas och rensas för hand.
Till ett kilo saffran går det åt mellan 100 000 - 200 000 blommor. Och det är världens dyraste krydda. I år är den extra dyr eftersom Iran, som är ett av de länder som odlar mest saffranskrokus, haft kallt och dåligt blomväder.
lördag 24 oktober 2009
Sugjakt
Denna helgen har haft två uppskattade favoriter i repris.
Kronärtskocka som snacks istället för ostbågar till fredagsfilmen.
Ettåringen plockade sammanlagt tre blad men fyllde istället på sin smörbytta fyra gånger.
Tre och femåringen njöt alla bladen och lämnade sen förträffligt varsin botten till föräldrarna.
Två flugor på smällen
Än har ingen i trion genomskådat den utstuderade planen bakom dammsugarleken.
Föräldern dammsuger och jagar samtidigt små barnfötter.
Barnfötterna i sin tur är fredade i samma stund ägaren plockar upp ett felplacerat föremål och freden håller i sig ända tills det ligger på rätt ställe. Sen är de fritt villebråd tills de snappar tag i en till sak att lägga rätt.
Barnen skrattar så de kiknar.
Ni hör ju själva. What a blast.
Vill man så kan man ta det ännu en dimension och avrunda med ballongmagi över utblåset.
Kronärtskocka som snacks istället för ostbågar till fredagsfilmen.
Ettåringen plockade sammanlagt tre blad men fyllde istället på sin smörbytta fyra gånger.
Tre och femåringen njöt alla bladen och lämnade sen förträffligt varsin botten till föräldrarna.
Två flugor på smällen
Än har ingen i trion genomskådat den utstuderade planen bakom dammsugarleken.
Föräldern dammsuger och jagar samtidigt små barnfötter.
Barnfötterna i sin tur är fredade i samma stund ägaren plockar upp ett felplacerat föremål och freden håller i sig ända tills det ligger på rätt ställe. Sen är de fritt villebråd tills de snappar tag i en till sak att lägga rätt.
Barnen skrattar så de kiknar.
Ni hör ju själva. What a blast.
Vill man så kan man ta det ännu en dimension och avrunda med ballongmagi över utblåset.
torsdag 8 oktober 2009
Fläderharmoni
En sax, en sax, otaliga äro dina vägar.
Lite baconstrimlor
ett stycke lillebrorshår
massa papper
något snöre
och en massa fläderbärsklasar.
En lockande brygd från inspirerande Anna B , som så förträffligt sammanfaller med grisiga influensor, satte fokus på kojans klätterträd.
Lyckligt klättrade en treåring och en femåring upp på knotiga flädergrenar.
Mamman sträckte upp saxar. Och höll i uppsamlande hink. Varvat med en ettåring som ville göra chin-ups på en gren.
Några sniglar och ett par liter fläderbär senare klättrades det ner.
Ett fårskinn på trappbron.
Femåringen och mamman satt och pratade och gaffelrepade.
Ettåringen satt i ordlös mindfullness och plockade bären var för sig.
När solen sen sken över trappen var idyllen ett faktum.
Sen välte katten ut ettåringens bär, treåringen upptäcktes av femåringen med dennes riddare, och mamman strumptrampade in en fläderklase i hallmattan.
Receptet finns här och innehåller förutom en liter bär, vatten, socker och kanelstång.
Vi prövade även halva satsen med stjärnanis (med någon svag tanke runt kompisarna hallon och lakrits).
Sen skiljdes tyvärr smakpreferenserna från Annas familj.
Mamman tänkte koncentrerat på immunförsvarsboosten och smakade en sked till.
Det var det ingen annan som gjorde.
Och stjärnanisenvarianten var svårast.
Men när man har så trivsamma förberedelser så gör det inget att det blir äppelkräm av fläderbärsoppan till slut.
Matsaga:
För länge sedan trodde man att en fläderbuske kunde skydda mot en massa ont. Vissa menade att det var grenarnas starka doft som skrämde bort häxor och trolltyg, andra att eftersom det var gudinnan Frejas träd så höll hon sina skyddande krafter över de som bodde i närheten och lockade också till sig goda vättar.
För att dra nytta av det planterades ofta en buske vid husknuten eller grinden. En del spikade även upp en fläderkvist över dörren av samma anledning. En planterad fläderbuske fick man inte hugga ner, då kunde man istället drabbas av olycka.
Grenarnas märg är lätt att ta bort och de har ofta använts till visselpipor och flöjter förr i tiden. Av fläderblommorna görs vanligen saft. En del menar också att te på dem är svettdrivande och därmed bra vid förkylning till exempel.
Bären är rika på c-vitamin och andra nyttiga så kallade antioxidanter och våra far- och mor-föräldrar fick ofta dricka fläderbärssaft vid förkylning. På senare tid har vissa undersökningar visat att fläderbär verkar kunna motverka förkylningar och även dämpa inflammationer och influensa.
Lite baconstrimlor
ett stycke lillebrorshår
massa papper
något snöre
och en massa fläderbärsklasar.
En lockande brygd från inspirerande Anna B , som så förträffligt sammanfaller med grisiga influensor, satte fokus på kojans klätterträd.
Lyckligt klättrade en treåring och en femåring upp på knotiga flädergrenar.
Mamman sträckte upp saxar. Och höll i uppsamlande hink. Varvat med en ettåring som ville göra chin-ups på en gren.
Några sniglar och ett par liter fläderbär senare klättrades det ner.
Ett fårskinn på trappbron.
Femåringen och mamman satt och pratade och gaffelrepade.
Ettåringen satt i ordlös mindfullness och plockade bären var för sig.
När solen sen sken över trappen var idyllen ett faktum.
Sen välte katten ut ettåringens bär, treåringen upptäcktes av femåringen med dennes riddare, och mamman strumptrampade in en fläderklase i hallmattan.
Receptet finns här och innehåller förutom en liter bär, vatten, socker och kanelstång.
Vi prövade även halva satsen med stjärnanis (med någon svag tanke runt kompisarna hallon och lakrits).
Sen skiljdes tyvärr smakpreferenserna från Annas familj.
Mamman tänkte koncentrerat på immunförsvarsboosten och smakade en sked till.
Det var det ingen annan som gjorde.
Och stjärnanisenvarianten var svårast.
Men när man har så trivsamma förberedelser så gör det inget att det blir äppelkräm av fläderbärsoppan till slut.
Matsaga:
För länge sedan trodde man att en fläderbuske kunde skydda mot en massa ont. Vissa menade att det var grenarnas starka doft som skrämde bort häxor och trolltyg, andra att eftersom det var gudinnan Frejas träd så höll hon sina skyddande krafter över de som bodde i närheten och lockade också till sig goda vättar.
För att dra nytta av det planterades ofta en buske vid husknuten eller grinden. En del spikade även upp en fläderkvist över dörren av samma anledning. En planterad fläderbuske fick man inte hugga ner, då kunde man istället drabbas av olycka.
Grenarnas märg är lätt att ta bort och de har ofta använts till visselpipor och flöjter förr i tiden. Av fläderblommorna görs vanligen saft. En del menar också att te på dem är svettdrivande och därmed bra vid förkylning till exempel.
Bären är rika på c-vitamin och andra nyttiga så kallade antioxidanter och våra far- och mor-föräldrar fick ofta dricka fläderbärssaft vid förkylning. På senare tid har vissa undersökningar visat att fläderbär verkar kunna motverka förkylningar och även dämpa inflammationer och influensa.
tisdag 29 september 2009
Plötsligt händer det
Alla minderåriga sover runt sju.
Då kan föräldrarna fira med matlagningsvideopodcasts.
Via iTunes gå till iTunes store och sök i lilla rutan i högra hörnet:
cooks illustrated.
och slå er lös.
Uppföljaren på NY times kioskvältare No knead bread;
Almost no knead bread, No knead bread 2.0,
rekommenderas.
Går ni inte via iTunes så kan man hitta videon här (det är enkelt att anmäla sig till gratisprovmedlemskapet)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)